Svensklararensi_-20254891.pdf. Läsförståelse och lässtrategier. Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring.
Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Att lära sig läsa & skriva i skolan. Vad händer i skolan idag inom läs- och skrivinlärning?
Vad säger forskarna om det som händer? Vi har diskuterat läs- och skrivinlärning i skolan med professor Caroline Liberg, chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, och en av våra främsta läsforskare. - Som jag ser det är läsning en kulturell verksamhet, ett sätt att vara människa helt enkelt. I denna verksamhet går vi in i olika texter för att få upplevelser, lära oss om någonting, skaffa information som vi behöver för att kunna utföra vårt arbete, börjar Caroline Liberg. - Sedan kan man som läsare utvecklas, och bli mer och mer aktiv i den verksamhet som är läsning. . - Den här verksamheten kan vi forskare sedan undersöka från olika perspektiv. . - Men vi kan också anlägga ett neurologiskt perspektiv för att se vilka neurologiska funktioner som aktiveras vid läsning tillsammans med vuxna som syftar till att utveckla elevers förmåga att hantera längre texter.
Den första påbörjas redan i förskolan. Närläsning ger koll på kemin. – Kol.
Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. Vad ingår kol i? – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. . – Syre, väte, kväve. Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla.
På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa.
Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter.
Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand. Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*.
RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Lästräning lika viktigt som idrottsträning. LitteraturMagazinet Debatt För en sådär hundra år sedan kom folkrörelserna igång.
Man skulle sluta dricka, börja läsa och ut och idrotta. Så här ett sekel senare, känns det som idrottsrörelsen har lyckats bäst. Alla rör på sig. Och de som inte rör på sig, går med en gnagande känsla av att de borde. Jag läste om ett antal storchefer i Sverige. Till och med skoltrötta skejtare gör sina invecklade flippar tills de sitter [...] Och en sak tycks alla vara övertygade om: Träning ger färdighet. Men hur gör vi med läsning? Plötsligt börjar barnen skriva bokstäver, sitt namn, läsa på skyltar.
Det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen" Idag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen. ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige.
Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Lærer: Læsning er ikke en alene-ting. "Identitet.
Selvom du spiller mange roller, vil der altid være kun en af dig", læser en dreng op for sin makker. Et andet sted i klassen sidder tre drenge og taler om Maslows behovspyramide, mens de drejer fra side til side på kontorstolene. I små grupper sidder drengene fra Vestre Skoles 9. årgang og snakker om samfundsfaglige emner i seancer af fem minutter.