Skola. Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse.
Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Agenda Uppdrag granskning Debatt Korrespondenterna Dokumentärserie: Kärrtorp – efter smällen. Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping.
Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Tänk om vi kunde använda det receptet för föräldraengagemang i skolan? Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. Att vara förälder är det svåraste och viktigaste jobb någon av oss har och vi vill alla tro att vi sköter det jobbet extra väl. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. 1.
”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6.
Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov fått vårterminen att i det närmsta vara helt upphackad.
Till vilken nytta, kan man fråga sig. Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet.
Satsningen på förstelärare får häftig kritik - Nyheter (Ekot) Regeringens satsning på så kallade förstelärare, blev inte som tänkt.
Många förstelärare har svårt att få tiden att räcka till för sitt uppdrag som innebär att bland annat inspirera andra lärare på skolan. Förstelärarna skulle få eleverna att lyckas bättre och bland annat också insipirera andra lärare på skolan. Men i ett reportage i P1 Morgon berättar flera lärare att deras arbetsuppgifter inte ändrats närmnvärt eller alls och att de ser lönetillägget på 5000 kronor - som alla förstelärare fått - som en rejäl bonus. Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) håller inte med om att satsningen på så kallade förstelärare blev annorlunda än vad som var tänkt: – Jag tycker att det är helt i linje med reformens intentioner. Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Rossana Dinamarca är förvånad över Jan Björklunds konstaterande. Nationella prov-kunskapen är hög. Jag minns när jag kom till universitetet och några kursare inför en tenta började ansätta föreläsaren med frågor om vad som skulle komma på tentan.
Behövde vi kunna innehållet i faktarutorna eller bara kapitlets brödtext? Bildtexterna då, skulle det komma frågor på det? Läraren svarade snällt. Och jag antecknade förstås svaren, jag är inte dummare än att jag fattade att detta skulle underlätta pluggandet och ge tid över till, uhm, något mindre uppbyggligt. Men att själva frågan ställdes – och besvarades – gav mig ett litet styng av besvikelse. Lite samma känsla får man när man inser hur det här med nationella prov har utvecklats. För lärarens del är förberedelsen inte allt. Skolforskning - JL Skolutveckling. Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till.
Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. 2. 3. Ledarskap nyckeln till skolors framgång. Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest.
Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare. Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg.