Monstret -ett romanprojekt – Josef Sahlin
Arbetet med ett romanprojekt som detta rör nästan allt som ryms i kursplanen för svenska, förutsatt att man jobbar utöver själva materialet. Diskussioner, bearbetning, jämförelser och analyser ska vara centrala moment utöver själva skrivandet. Här nedan har jag markerat (understruket) ord, fraser och begrepp som jag direkt kan härleda till arbetet. Syfte (Svenska Lgr11) Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift
Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet:
Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala
De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra.
Planera med Blueberry-metoden – #mellanstadiebloggen [LÄRARRUMMET]
Mors lilla Olle har mycket att bidra med när det kommer till planering av undervisningen. I alla fall i det här inlägget. Hur planeringen av och målen för undervisningen ska se ut är ett hett ämne, och utformningen skiljer sig åt mellan skolor. ATT vi lärare ska planera vår undervisning är dock något som gäller för alla. Men det är upp till rektor att bestämma HUR planeringen ska se ut. Jag som arbetar på mellanstadiet har länge funderat över flera saker i samband med alla planeringar jag har skrivit, bland annat detta.
Kamratrespons på muntlig text
Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt.
Bokstavsfilmer
Här under hittar du filmer om hur bokstäverna skrivs på rätt sätt. Under årskurs 1 skrev vi i princip inget alls med pennan. Det betyder inte att vi inte har pratat om bokstävernas utseende, namn eller ljud. Det har vi! De flesta eleverna har mycket god koll på bokstäverna.
Uppdaterad skrivprocess
Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Jag tycker ändå att den är mer nyanserad och något mindre polariserad nu (kanske)? Jag anser mig ändå tillhöra den sortens lärare som Jonas Linderoth beskriver i ”Lärarens återkomst”, dvs den undervisande, förklarande, berättande och instruerande läraren, vilket kan se olika ut.
ingridremvall
Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen.
Vi skriver oss till läsning i Sundsvall
I vår iver att få våra elever att utvecklas är det viktigt att vi stannar upp och faktiskt visar eleven på sitt lärande och utveckling. Idag dokumenterar vi väldigt mycket genom digitala verktyg, men hur ofta tar vi fram och visar eleven hur det såg ut tidigare? För att motivera eleverna, inte minst våra elever på särskolan, är det viktigt att visa dem hur de har utvecklats, som i detta fall i sin skrivutveckling. Jag har valt att spara deras Idagböcker som vi arbetar med varje dag. Här har jag gjort ett överlägg till en Flexiboard (ett alternativt tangentbord). Eleven kan då både för sig själv och andra, självständigt visa på hur hens skrivutveckling ser ut.
