Progression 4-rutan. Fler personer. Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem?
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Varför reda ut det?
Språkutvecklande övning: Springdiktamen Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet. Dela in klassen i grupper om ca 5-6 elever i varje. När du ger starttecken skyndar sig den första eleven fram till pappret och försöker memorerar första meningen. Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer I ett tidigare blogginlägg om berättarteknik tog jag upp dramaturgin – hur du kan bygga berättelsen och vad du kan tänka på när du börjar skriva din berättelse. Med hjälp av dramaturgin skapar du en spännande story, men för att verkligen fånga läsaren behöver du levande karaktärer och miljöer. Och det tänkte jag att vi skulle titta på nu. När du bygger upp scenerna målar du med hjälp av miljöskildringar och med hjälp av dina karaktärer – det är det som ger scenerna liv.
Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet Vi inledde terminen med att få Chromebooks i betydligt större mängd än tidigare. Det har lett till att jag den här terminen återupptagit mitt intresse för att använda digitala verktyg i min undervisning. Jag har bland annat använt mig av webbresursen Padlet. Padlet är en digital anslagstavla. Språkläraren och författaren Patricia Diaz beskriver padlet här.
Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. 302 Moved Temporarily Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen utveckla strategier och kompetenser som rör undervisning om skrivande och texter i sina undervisningsämnen. Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling.
Den magiska dörren -ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Vi la textdelarna i rätt ordning. Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås.