Picture Perfect Narrative Writing Our new reading series at school uses a lot of photo cards. We use them to introduce our new vocabulary words and to retell our stories. The students absolutely love looking at real pictures. After learning about a fabulous site where you can purchase photographs to use, I knew that I wanted to come up with a writing unit where students could tell and write about real pictures. This past week, we wrote about one of our pictures from the packet. We had a discussion about the picture and the students brainstormed what they think may be happening. Next, we began filling in our graphic organizer to tell about our story. The next day, we looked at our story again and began our writing. When the students were finished with their writing, they used an editing checklist to edit their own papers, then switched with a classmate to edit each others papers. They really enjoyed writing to a "real" picture and I'm excited to use the other pictures in the packet.
Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Pennvässaren: sid 32 - Gör över gata: eleverna dramatiserar / övn 11 sid 33 - Gör över gata: eleverna skriver / övn 12 sid 36 - Spelplan 1 med bildkort / övn 13
Texttyp instruktioner Lokalpedagogiskplanering Sva Instruerande text Åk 6 Nästa texttyp vi ska arbeta med är instruerande text. Instruerande texter skrivs för ge tydliga och enkla instruktioner. Tid: Vecka 4 – 7 Arbetssätt Denna pedagogiska planering är uppbyggd enligt cirkelmodellen. Första steget är att få fakta om ämnet. Uppgift · Vilka spel gillar du? · Vilka är dina favoritlekar? · Välj ett spel eller en lek. Gör det här: Skriv en instruktion till ett spel eller en lek. Tänk på att: · Dela in texten i stycken. · Använd skiljetecken på rätt sätt. · Läs igenom din text innan du lämnar in den. (Uppgiften finns på Skolverkets hemsida - Bedömarträning svenska och svenska som andraspråk inför äp årskurs 6 2013.) Konkretiserade mål När arbetsområdet är slut ska du: · Veta vad kronologisk ordning är · Kunna komponera och använda bilder som kompletterar instruktionerna i texten. · Veta vad infinitiv och imperativ är. · Kunna berätta om de språkliga drag en instruerande text har. · Skriva och organisera en instruerande text
Progression 4-rutan. Fler personer. | Malins PPlugg Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Nu var det dags att öka progressionen lite till vi ska skriva beskrivande berättelser med röd tråd där det är fler problem och dessutom fler personer, i det här fallet misstänkta med. Vi kommer inom den närmsta tiden få författarbesök av Petrus Dahlin så vi läser just nu Kalle Skavank-böcker. Nu ska vi prova på att vara deckar-författare. Vi jobbar ju såklart mot målen att skriva med röd tråd (inledning, problem, lösning och slut), använda punkt och stor bokstav på rätt sätt och att skriva läsligt dvs tänka på att ha mellanrum mellan orden.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11? Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Ledin, Per.
Bedomningsmatris_instruerande.pdf Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet. Dela in klassen i grupper om ca 5-6 elever i varje.
Instruerande genre – recept – programmering Vi fortsätter arbetet kring instruerande genren. Den här gången blir det genom att skriva recept. Vi tittar på en modelltext. Barnen märkte efter ett tag att det blev en lista med nästa nummer automatiskt. Eleverna fick skriva egna recept mha mig och kompisar på datorerna. (Det här med material passade jättebra eftersom vi nu pratat om sopsortering då vi jobbat med ordet material.) En rolig genre tyckte eleverna lagom svårt så här på sluttampen av terminen. Barnen fick också som lite extrauppgift gå och kika på kompisarnas instruktioner och se om de kunde hitta tillhörande bild på legobygge som de gjorde för någon vecka sedan. Vi har också under veckorna jobbat med lite appar på I-padarna som jag kan rekommendera. Det här var lektion 5 i vårt arbete kring programmering och den instruerande genren. Se tidigare lektioner: Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4
Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? Ett enkel sätt är att använda sig av frågan – hur visar sig det? På engelska heter det Show, don´t tell!
Pre-Cursive Handwriting Practice Practice writing words in slanted print (pre-cursive) This page allows you to create a worksheet of text for pre-cursive lettering practice. Enter the text you want to be on the page in the large box below, and it will be rendered using slanted, slightly stylized print lettering. This worksheet is still under development. Some symbols and non-English letters are not yet supported, but will be in the future. Additional features (arrow hints, colors, etc.) will be coming soon.
Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi Djurboken – och tankarna kring den. | Tangentdansen I kursplanen för åk 1-3 kan vi läsa att eleverna ska bekanta sig med beskrivande och förklarande texter, faktatexter för barn. Arbetet med djurboken är en start på att lära sig läsa och skriva små korta faktatexter. Först har vi pratat om skogen och de svenska djuren och gjort en liten mindmap om vilka djur vi vet som smyger omkring i våra svenska skogar. Det finns faktiskt ingen Anakonda där ute. Uppdrag 1 är att göra en fin framsida till våra personliga djurböcker innan vi fyller böckerna med djurfakta. Variationen är härlig att se. Nästa steg är att tillsammans bestämma vilka djur vi ska arbeta med. Sista punkten (lärt oss) vet vi ju förstås inte än, men det greppade ni nog. Tillsammans valde vi ut fem djur som vi alla ska undersöka och forska om och sen får alla elever välja minst två egna djur av alla de som finns i de svenska skogarna och skriva och rita om. Vi bestämde att vi skulle skriva lite fakta om varje djur, göra en bild på djuret och på djurets spår. Vi började med – Vargen
Makete.se - dramaturgi i lärande