Att läsa mellan raderna

http://www.youtube.com/watch?v=HCnmqQECclQ

Related: ann2ber

Simon och Sophie av Emma Granholm ::: v 36 ::: Veckans läsmål: sid 48 1. Introduktion av boken 2. Veckans skrivuppgift: Miljö och personerLäs s 5-49Skapa ett dokument på datorn som heter Simon och Sophie.Här ska du skriva alla nedanstående uppgifter om boken. 1. Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan:

En språkutvecklande NO-lektion Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den.

Lässtrategilektion "Reportern" REPORTERNReportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar. Terra Scaniae - Kirstine Pedersdatter Thott Skriven av Gull Åkerblom Faktamaterial inlämnat av Anders Reisnert Lyssna på berättelsen Vi vet inte så mycket om henne, inte ens när hon föddes eller när hon dog. Var hennes grav finns är också okänt.

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig.

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Text, underlag, nyhet lässtrategi – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst.

MediaCenter i Västerbotten » Se föreläsningar från Temadagen – Ökad läsförståelse Den 28 januari genomfördes temadagen Ökad läsförståelse på Nordanåteatern i Skellefteå inför 350 deltagare från Västerbotten och Norrbotten. Temadagen arrangerades av MediaCenter tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Här nedan kan du i efterhand se några av föreläsningarna. Lässtrategier i engelska: ställa frågor till texten – Hanna Fjeld I princip all läsning i mitt klassrum är gemensam läsning, oavsett om vi läser på engelska eller svenska. Eleverna läser alltså oftast samma texter för att kunna ha ett gemensamt textunderlag att diskutera och analysera. Vi läser på olika sätt: tystläsning, högläsning, replikläsning, gruppläsning, ja, det varierar. Under året ligger ett antal läspass inplanerade. Då läser vi skönlitteratur.

Läs- och skrivundervisning : Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Nu har jag utvecklat boksamtalet ett steg till så att små you tube-klipp ska ingå.