Kemilektioner för grundskolan - Tolv månadsteman- IKEM Från och med hösten 2011 gäller nya kursplaner för grundskolan. Jämfört med tidigare är det nu tydligare vad barn ska lära sig när det gäller kemi och annan naturvetenskap. Barnen ska tillägna sig ett naturvetenskapliga arbetssätt. De ska kunna göra praktiska undersökningar, designa experiment som är rättvisa, ställa hypoteser et cetera. Kemilektionerna för grundskolan togs fram med anledning av att det år 2011 var Kemins år och är inspirerade av de teman som användes under kemiåret, teman som ville göra det tydligt att kemin finns överallt och att det inom de mest skilda samhällsfunktioner behövs kemisk kunskap. Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm).
Snilleblixtarna i Sverige Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.
Experimentskafferiet Polhem i skolan, Christopher Polhem Detta är en sajt för lärare och annan personal i förskola, särskola och grundskola som vill utveckla sin teknikundervisning. Christopher Polhem föddes 1661. Han dog 90 år senare. Här får du idéer om hur Polhem kan bli en del av din undervisning – inte bara i teknik. Kroppen och första hjälpen Har du koll på var organen sitter i kroppen. Virtuell test på nätet. Välj mellan skelett, organ, muskler och nervsystem. Kroppen i 3d. Tänd och släck olika "lager", för att undersöka hur människokroppen är uppbyggd. Våldets inverkan på kroppen. En liten klickbarfilm om kroppen från molekyl till organism. Klippdocka Klippdocka, som är utvikningsbar, från Naturhistoriska museet i Göteborg.
Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.
Elevuppgifter - Tekniska museet De uppgifter som finns här är dels enklare kunskapsfrågor, dels diskussionsfrågor. Kunskapsfrågorna går att lösa med hjälp av våra utställningar. Många svar finns även att hitta i lärarhandledningarna. Diskussionsfrågorna är öppna frågor utan något rätt eller fel svar, men där bakgrundsinformation går att hitta i utställningen samt i lärarhandledningen. Dokumenten är i pdf-format som öppnas i ett nytt fönster. Kom.nu.då - Elevuppgifter (pdf, 368.3 kB)(Utställningenvisas inte längre men handledningen finns kvar för alla som arbetar med kommunikation i skolan)Uppdrag Media - Lärarhandledning med elevuppgifter åk 7-Gymn (pdf, 2.9 MB) Rymden Utställningen om Nasa är avslutad på museet, och vi har ingen rymdutställning för tillfället. Teknik- & industrihistoria Gruvan - Elevuppgifter för år 4-6 (pdf, 91.9 kB) Uppfinningar & kreativitet 100 innovationer - Elevuppgifter (pdf, 1.8 MB)Kvinnors uppfinningar - Elevuppgifter (pdf, 157.5 kB) Likt/Unikt - Elevuppgifter (pdf, 218.6 kB)
Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. Vilken språknivå ligger mina elever på? För många år sedan kunde jag låta mina elever göra en ordlista med nya begrepp, slå upp vad dessa betydde och skriva en förklaring till dem i sina skrivböcker. För att eleverna på sikt ska utveckla ett ämnesspråk i NO räcker det inte med att eleverna slår upp begreppen eller att du som lärare förklarar dem muntligt. Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Berätta om bilden.Berätta om bilderna.
i Sverige Snilleblixtarna är ett ämnesövergripande koncept som kan anpassas till snart sagt alla ämnen på det ordinarie skolschemat. I lärarhandledningen finns en del förslag, se sid 7. Här kommer vi vartefter att visa på fler förslag hur man kan jobba med Snilleblixtarna ämnesövergripande. Har du själv tips och förslag kontakta oss på info@snilleblixtarna.se När det gäller tipsen och förslagen så har vi valt att ställa öppna frågor istället för att ”berätta svaren”. Du ser själv på vilken nivå du kan använda de olika tipsen. Den som har egna idéer är välkommen att berätta för oss så fyller vi på den här sidan vartefter. Lycka till och ha det riktigt kul med ert fördjupade Snilleblixtarbete! Bild En stad med kretskortet som city Kretskortet från en större apparat t.ex. en video eller radio väcker lätt elevernas fantasi. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Fysik Geografi Lär geografi genom en sönderpillad telefon 1. 2. 3. 4. Hemkunskap Lär om hemteknik genom att städa ditt rum 1. 2. 3. 4. 5. Laga mat à la Snilleblixtarna 1.
Tips på övning | Finn upp Vilka innovationer är du mest tacksam över? Finns de med i listan nedan? Vad saknas? Topp 100 innovationer enligt Tekniska museets undersökning. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 100. Har du en lösning på ett problem i din vardag som du kan lösa genom en uppfinning? Kom ihåg - även den enklaste idén kan premieras.
20+ Home Science Projects for Kids 52.6k Shares Here are 20+ awesome and FUN Home Science Projects for Kids! These have ALL been tried and tested by ourselves and our kids – we hope you will enjoy them all as much as we have! Learn How Plants Absorb Water – a FUN way for kids to witness how plants absorb water and nutrients! Bubbling Quicksand – a bubbly sensory experiment that gives quick results – great for all ages.Dragon Sand Volcano – create your own erupting volcano! If you want to become a Fellow Fun Mum Member & receive all of our fun craft, recipes & activities as well as special offers & promotions – click the button on our home page : ) Mitt Vatten Det färdigrenade vattnet pumpas tillbaka ut i sjöar och hav. Nu är det fritt från skräp och smuts. Men resan tar inte slut här, förr eller senare blir det dricksvatten igen. Det är precis därför det kallas det eviga kretsloppet! 1. Vi har vatten i sjöar och vatten i haven, vatten i molnen och vatten i kranen. 2. I Sverige renar vi både ytvatten och grundvatten till dricksvatten. 3. Någonstans i din kommun sitter en stor pump och ett rör. Vattnet tas till en sedimenteringsbassäng.Här tar man bort sand, lera och smuts som sjunker till botten och skrapas ihop. För att inte bakterier ska trivas lyser man på vattnet med ultraviolett ljus och/eller tillsätter ett ämne som heter klor. 6. Innan det färdiga dricksvattnet når din kran så stannar det till i vattentornet. Vattentornen hjälper också till att skapa tryck i ledningarna. 8. Nu når det färdiga dricksvattnet din kran. 9. 10. Nu transporteras det nerspolade smutsiga vattnet till avloppsrensningsverket.
Fossila energikällor Olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen och består av organiskt material innehållande kol-, och väteföreningar, som lagrats in i bergrunden. De fossila bränslena olja och gas har sitt ursprung i små vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar. Så småningom har dessa organiska rester täckts av allt tjockare sedimentlager och därmed utsatts för ökande tryck och temperatur. Tillslut ombildas det organiska materialet till flytande och gasformiga kolväten, råolja och gas. Den olja vi använder idag bildades för mellan 50 och 500 miljoner år sedan. Kol bildas också i processer av omvandling av organiskt material under lång tid. Belastningen på miljön är stor vid förbränning av fossila bränslen.