http://kilskrift.blogspot.com/p/din-nyborjarguide-till-att-flippa.html
Related: Digitala verktyg för lärande och digital kompetens • sezenmert • digitala hjälpmedelDigitala verktyg Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser. Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Som vanligt när det gäller undervisningens innehåll (VAD) eller de metoder läraren använder (HUR) gäller det att ha klart för sig i vilket syfte den ena eller andra används (VARFÖR). En del kollegor har säkert lärt sig Google Drive, Kahoot och Padlet, men många lärare står fortfarande utanför den digitala världen och därmed också eleverna.
Mrs Tigerte(a)ch: elever Många elever kommer till mig och säger, liksom i förtroende, "Du vet, Katarina, jag kan liksom inte skriva". Eller "Du vet, Katarina, jag kan liksom inte skriva en saklig text. Jag kan bara berätta.". Eller "Du vet, Katarina, jag kan inte läsa böcker och prata om dem. Det går bara inte". Lite om begrepp i allmänhet och om begreppet flippat klassrum i synnerhet I diskursen kring skolan florerar massor av begrepp som vi alla har vårt unika förhållande till, och som dessutom kan bli värdeladdade utifrån hur vi definierar dem och hur vi känner inför dem. Begrepp som klassrum, läromedel, raster och läxor är för många självklara när man pratar skola. Sedan har vi nya begrepp som uppkommit under senare år och som ofta används som om det vore självklart vad de står för; och som dessutom ofta behandlas som om de självklart ska ha en positiv laddning. Här har vi begrepp som en-till-en, omdefinierat lärande, The Big Five och flippat klassrum. Jag har tidigare skrivit om en-till-en-begreppet, Jan Svärdhagen har ifrågasatt begreppet omdefinierat lärande och Joel Rudnert har ifrågasatt The big five. Jag kommer i det här inlägget att uttrycka mina funderingar kring begreppet flippat klassrum.
Can you google that? – informationssökning på engelska Att internet flyttat in i våra klassrum är det ingen som har missat, men att det smugit sig in bland kunskapskraven är det många som missat, försöker låtsas om att de inte sett eller helt enkelt tycker är riktigt jobbigt. Men det finns ju där, vad vi än tycker om det. Det ska undervisas och bedömas, säga vad man vill om det. Att gå in på hur relevant och effektivt eleverna återanvänder sina sökresultat i sin egna produktion är en diskussion i sig, men nu tänkte jag fokusera på själva undervisningen. Jag har satt ihop ett material för att undervisa mina 9or i informationssökning. Materialet baserar sig till stor del på Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse, vilket man kan hämta hem från Skolverkets bedömningsportal.
Skriv ut dina egna post it och notislappar Jag såg ett så fiffigt tips på en amerikansk undervisningsblogg och kunde inte låta bli att kopiera. Kopiera i dubbel bemärkelse för det här tipset handlade om att kopiera på notislappar. Jag började med att bara översätta några av lapparna. Vartefter att jag gjorde det så kom jag på flera egna och kombinerade dem bland annat med tips om rollfördelning vid grupparbete från kooperativt lärande. Det är lättare att komma ihåg vilken roll man har om man har bilden på en lapp som du kan sätta på mappen eller boken. Rollerna på post it kan du hitta här.
Kommunikatörens digitala verktygslåda - Mynewsdesk Det finns två utmaningar som alla kommunikatörer och PR-proffs slåss mot varje dag; för mycket information och för lite tid. Därför har vi sammanställt en digital verktygslåda som hjälper dig att bli effektivare och sålla i det ständiga informationsbruset. En stor del av din vardag på en kommunikationsavdelning eller PR-byrå är att hålla dig uppdaterad om vad som både händer i den egna branschen och i dina kunders bransch. Tyvärr är detta i princip omöjligt, det tar även på krafterna att gå igenom till synes oändliga strömmar av ointressant innehåll för att hitta guldkornen. Här kommer några verktyg som kan hjälpa dig med just detta. Innehållskuratering
Tänk om de bara skulle lämna in till mig - vad lönlöst! Johan Andersson och Linda Söderlind arbetar med blogg som verktyg med sina elever i årskurs 1 på Sportfiskeakademin i Forshaga. Det är ett yrkesprogram baserat på naturbruksprogrammet och många elever har valt linjen för att de är intresserade av sportfiske i första hand och teoretiska ämnen i andra hand. Genom att jobba med en blogg som handlar om fiske använder de elevernas specialintresse även i svenska och engelska. Linda Söderlind försöker utnyttja de digitala verktygens pedagogiska möjligheter, mer än att bara använda vid redovisning. - En Ipad är så mycket mer än en modernare OH, säger hon.
Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Jag fick önskemål från föräldrar om en fördjupningskurs vilket jag tyckte var en strålande idé! Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur – Patricia Diaz Ramlade över verktyget Classroom Screen via The Techie Teachers Facebook-sida (och även via Linda Forsell Asp i gruppen Mitt lilla klassrum på nätet) häromdagen och måste tipsa! Idén är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet, till exempel en textruta för ex lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, en arbetssymbol, en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in, bilder som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt) etc. Tänker att det är toppen att ha uppe under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen. + Plus: – Minus:
Ny i svenska skolan: Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Om bilder och rättigheter Bild copyright locked av Irish Typepad CC BY NC ND Nu är det flera lärare och elever som är igång och bloggar. Det blir mycket roligare med bilder men det gäller att följa de lagar som gäller om upphovsrätt. Här visar jag hur du kan hitta bilder och ange rätt källa.
31 kvinnor som är viktigare för svenska elever att lära sig om än namnen på nazistiska generaler Under torsdagen släppte Dagens Nyheter en granskning om att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna. I en av de granskade böckerna framgår det att det finns fler namngivna nazister än kvinnor i en tredjedel av boken. 31 nazister och 21 kvinnor. Böckerna som granskats är skrivna för den läroplan började gälla 2011och som hade högre krav på jämställhet i undervisningen.
Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet! – Patricia Diaz Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten! Gruppslumpare
Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.