Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Intensiteten avgör huruvida upplägget i startkitet motsvarar en termins arbete eller om det istället innebär ett läsårs arbete. Lärmodulcykel Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Källa: Skolverket.
BFL - ur ett annat perspektiv av Michael Rystad Hur arbetar ni med BFL i Svedala, är en fråga som jag får allt oftare och det är självklart roligt att vårt arbete för att alla ska lyckas, uppmärksammas. Vi har bara börjat vår BFL-resa och jag tror egentligen att mycket av det vi gör i Svedala också görs på många andra platser i Sverige, men jag delar gärna med mig av både tankar och erfarenheter. Min resa började 2006 på en tvådagars konferens i Stockholm. Jag, min rektor och två av mina kollegor åkte dit för att lära oss om individuella utvecklingsplaner. Resultatet av resan blev en kommungemensam IUP-mall, men det mer spännande arbetet påbörjades ett år senare. Våren 2012 tog politiker i Svedala fram en ny vision där det fastslogs att Svedala varaktigt ska räknas bland de bästa kommunerna i landet. En fråga som vi har varit tvungna att förhålla oss till är hur vi kan förändra på djupet och hur vi kan nå ut till samtliga klassrum och verksamheter. Hur har vi då gått tillväga? Var står vi nu?
Bilden av skolan har blivit missvisande Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Opinion Hela SvD.se ”Lagen kommer att ändras – men hur?” ”Viktigt att ta debatten om ... ”Fel av myndighet när imam bjöds in” ”Står för könsapartheid.” Gör miljöförstöring kriminellt ”Inför begreppet ecoride i internationell ... ”Rösta för ett öppet Europa den 25 maj” Gemensamt upprop: Missa inte ... Brännpunkt 25/4 ”Rätten till privatliv måste skyddas bättre” Advokaten Anne Ramberg ... Utrikes 25/4 Svensk major fördes bort i östra Ukraina OSSE-observatörer greps. Näringsliv 25/4 FP: Sälj Nuon – enda förnuftiga beslutet ”Ska inte behöva acceptera ... Teknik och telekom 25/4 Tele2 chockhöjer bredbandspris ”Vi pumpar in pengarna i utbyggnad av ... Första Tjeckien-förlusten någonsin Sveriges innebandyherrar åkte i kväll ... Roma fortsätter att jaga Juventus Juventus får vänta minst en vecka till ... Mario Gomez borta för säsongen Knäskadan Fiorentinas tyske anfallare Mario ... Phelps tvåa i comebacken Michael Phelps simmade på 52,13 i finalen på 100 ...
Welcome to Dylan Wiliam’s website Professional development Finally! The revised Embedding formative assessment pack for schools and colleges to run their own two-year professional development programme on formative assessment is now available worldwide. In Europe, this can be ordered through SSAT, in Australasia through Hawker-Brownlow, and in North America from Learning Sciences International. Further details of the pack are here. Also, a series of high-quality video presentations by Dylan Wiliam, with a total running time of over two and a half hours, is now available world-wide. BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp
Quizkampen | Mikael Bruér För de som flippar är ett sätt att kontrollera att elever har förstått eller, för all del, kontrollera att de faktiskt gjort den förberedelse som är nödvändig. Socrative: Ett av de första responsverktyg jag började arbeta med. Jag använder sällan Socrative som just quizverktyg, men det går och det är enkelt efter registrering. En stor fördel med Socrative, om man vill använda den som quizverktyg, är att den sammanställer resultat i en excelfil som man kan få mailad till sig. Det går även att köra en variant av gamification om man finner det lockande, i form av space race vilket brukar vara lika uppskattat som Kahoot. Quizstar: Ett relativt fullständigt system. Quizstar är förhållandevis heltäckande och även en del där man får rapporter om elevernas resultat finns. Quizworks: Vid en första anblick verkar quizworks både spännande och bra! Yaca paca: Verktyget är precis som flera andra fritt. Pollsnack: En långt större tjänst än bara quiz. Testmoz: En av de enklaste tjänster jag stött på.
Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar The Big 5Feedback, feedup, feedforward Digitala verktyg för att se elevernas lärande Bedömning av kunskap Föreläsningar från arrangemanget ”Bedömning av och för lärande”. Lärare från hela Sverige samtalar om bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten. Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Referens
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Formativt fokus i Lund med Dylan Wiliam - Nyheter från Unikum - så jobbar du formativt i klassrummet Drygt 2000 pedagoger och rektorer från hela Lund samlades den 11 mars för att lyssna på en föreläsning av Dylan Wiliam. Det var startpunkten för Lunds kommuns projekt kring Bedömning för lärande. Planera hur du ska ställa din fråga, ställ frågan och var sedan tyst Dagen inleddes med att alla fick se en film som tagits fram och som handlade om hur man ser på Bedömning för lärande i Lunds kommun. Innan Dylan Wiliam drog igång sin föreläsning fick alla pedagoger och rektorer ett uppdrag för att på ett enkelt och lekfullt sätt komma igång med formativ bedömning: Ta med dig minst 3 idéer från föreläsningen.Synliggör minst 1 i klassrummet (eller på liknande sätt om du inte undervisar elever).Ge dig själv feedback.Be en kollega om kamratbedömning. Professor Dylan Wiliam är en internationellt känd skolforskare från Storbritannien som har forskat mycket kring formativ bedömning och också är en av författarna till boken “Working inside the black box”. Plan B
Trend eller frälsning - syn på lärande, undervisning och kunskap? Varje dag läser jag om lärare som vittnar om hur de får eleverna att lyckas allt bättre i sitt lärande genom att läraren anammat strategier som synliggör elevernas lärande. De flesta talar om BFL likt en frälsare som omvänt stora delar av skolsverige. Namn som Lundahl, Wiliam, Black och Hattie samt Svanelid med Tb5 omnämns och exemplifieras i sociala medier där många samlas för att diskutera, fortbilda sig och dela material. För mig, och er som tycker att detta arbetssätt är så självklart, är det svårt att förstå varför det ibland möter motstånd och kallas för “trend”. Jag kan inte se att det skulle vara en trend utan menar bestämt att det grundar sig i synen på lärande, undervisning och kunskap. Efter mina 15 år i skolans värld som lärare i hem- och konsumentkunskap, engelska och svenska som andraspråk har jag eftersträvat elevengagemang, ökad kunskap för alla elever och att varje elev förstått VAD den ska göra samt VARFÖR och HUR den ska utveckla sitt lärande. Fatima Haga Bjäreland
Borås och bedömning för lärande Efter att snällt ha blivit ombedd om det kommer jag i denna text berätta om bedömning för lärande (BFL) och hur vi använder det för att utveckla undervisningen i Borås kommun. Jag har tidigare behandlat ämnet på min egen blogg, men kommer i denna text försöka beskriva lite mer hur arbetet har gått till. Det skrevs nyligen även ett inlägg om formativ bedömning här på Skollyftet, och denna text kommer att återupprepa en del eftersom utgångspunkten är densamma. Kommunala skolor i Borås på samtliga nivåer är delaktiga i detta projekt, som dessutom spänner över samtliga ämnen, och denna text visar hur jag som lärare i engelska och svenska som andraspråk på kommunens vuxenutbildning har uppfattat arbetet. Den anglosaxiska dominansen i forskningen kring BFL kommer att visa sig i en del svengelska i denna text; jag ber om läsarens överseende med detta. Vad är BFL? Tydliga mål och kriterier Klassrumsamtalet Hur klassrumsamtalet organiseras är en central punkt inom BFL. Kamrat- och självbedömning
Betyg - Så funkar det! | Pedagog Värmland Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? //Uppdatering maj 2016//