Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Tyvärr kan Skolverket tyckas vara otydlig i sina rekommendationer, de skriver att läraren ”har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven…” Självklart kan detta har möjlighet tolkas som att man i vissa fall kan bortse från enstaka mål men att det är upp till varje lärare. Anledningen till detta är enkel.
BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp
Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven behöver ske under hela arbetsområdet och som en naturlig, integrerad del i undervisningen. Kunskapskrav För att eleverna ska få en förståelse för vad som krävs för att nå de olika nivåerna i kunskapskraven är det viktigt att arbeta med de olika kvaliteterna i kunskapskraven, dvs värdeorden i fetstil. Frågor att reflektera över: Hur delar du/ni målen och kunskapskraven med eleverna? Hur kan du/ni använda elevernas egna arbeten för att tydliggöra mål och kunskapskrav? Hur vet du/ni att eleverna har förstått vad de skall lära sig? Hur kommunicerar ni värderorden (enkel, utvecklad och välutvecklad)? Förmågorna
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning Läraraktiv handledning The Big Five 1. 2. 3.
Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial
Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)
Samtiden - Att bedöma lärande: Feedback, feedup, feedforward För att kunna förstå hur de ska kunna utvecklas måste eleverna också förstå vad de kan och vad som krävs av dem. Det menar Olle Carlgren, lärare i svenska för årskurs 7- 9 på Höglandsskolan i Bromma. Med utgångspunkt i läroplanen Lgr 11 ger han en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). Läs Lgr 11: kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läs Skolverkets Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? Se filmen: Balli Lelinge – Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla? Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Hur definierar du ordet elevinflytande? Planera Under en egen lektion ska du göra noteringar. Diskutera, förutom det ni själva har noterat:
feedback och enkla enkäter