Venit in mentem « En gymnasielärare kommer att tänka på… Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Om man beskriver kan det bli så här: Kalle var arg. Men om du gestaltar kan du skriva så här i stället: Kalle kastade fiskepöt i sjön medan han svor så det osade. Och i stället för att skriva "det var en stormig höstdag" kan du beskriva platsen utan att ens använda orden storm och höst. Vid en bestämd årstid / Vid ett bestämt klockslag / Vid ett bestämt väder Välj årstid, tidpunkt på dygnet eller väder så att det ger din berättelse den stämning du vill skapa - en läskig berättelse blir ju till exempel ännu läskigare om det är sent på natten och det stormar ute. Exempel: Trädets grenar slog mot fönsterrutan. Exempel: Det luktar bensin.
Miljöbeskrivningar – hur jag tänker Ingerun bad mig att skriva något om miljön i skönlitterära texter, gärna med exempel. Och jag blev väldigt smickrad av att någon bad mig om råd, så det är klart jag gör det! Miljöskildringar skulle jag kunna tjata om i ungefär åtta blogginlägg. För det är något jag tycker är otroligt viktigt när jag själv läser. Och nu kanske ni tänker att miljöbeskrivningar är stora textsjok med solnedgångar, möblernas placering i ett rum och en hel radda med adjektiv. En riktigt bra miljöskildring märks nämligen inte. Men hur gör man då för att miljöskildringen inte ska märkas? 1. Alltså måste man fundera på vem perspektivpersonen i scenen är. Vi tar till exempel en person som är läkare. Att beskriva sjukhusmiljön väldigt ingående och med "fel" detaljer när läkaren är perspektivperson skulle därför ge ett instruerande och klumpigt intryck. Detta är extra viktigt om man skriver high fantasy eller historiska romaner. 2. Hänger ihop med att den ska komma inifrån karaktären. 3.
Inspiration | Skrivguiden Inspirationsguiden kan hjälpa dig att komma igång med att skriva när du kört fast. Här hittar du en samling artiklar med övningar och inspiration, främst för att skriva noveller. Längre ner hittar du även tips och annan motivation. Välj vad som passar dig bäst! Vanliga övningar: Startare – Slumpmässiga uppgifter eller ”förutsättningar” som du kan använda i din novell.Första meningen – Här hittar du en lista över meningar. Kreativa övningar: Tre övningar med böcker – Använd dina favoritböcker till dessa tre övningar som fokuserar på början, mitten och slutet av en berättelse.Bilder – Låt bilder inspirera dig. Tips & motivation: 16 skrivtips från Andrea Vessman – Hobbyförfattaren Andrea Vessman vet vad det där med inspiration innebär. Motivation – Har du tappat lusten? Flödesskrivning – Lär dig om flödesskrivning och låt dig inspireras av dina egna, djupaste tankar! Att skriva med glädje – Skrivguidens intervju med författaren Kim M.
The 50 most important English proverbs The 50 most important English proverbs What are proverbs? Every culture has a collection of wise sayings that offer advice about how to live your life. How can you use proverbs to learn English? It's good to know the really common English proverbs because you hear them come up in conversation all the time. You know what they say: when the going gets tough... (Read #5 below to learn the rest of this proverb and what it means.) Learning proverbs can also help you to understand the way that people in English-speaking cultures think about the world. Proverbs can also give you good example sentences which you can memorize and use as models for building your own sentences. The most important English Proverbs This is a list of some of the most important and well-known English proverbs. The meanings of some of these phrases have shifted over the years, so a proverb might have originally had a different meaning than the one I explain. "Two wrongs don't make a right." Print this List
Öde ön- Skrivprojekt kapitelbok år 5 | Lär för livet! Här delar vi med oss av det Skrivprojekt som vi arbetat med i år 5. Eleverna har fått ett kapitel i veckan att skriva i dokumentet. Vi har använt oss av Classroom för att fördela uppdragen samt lätt ge eleverna återkoppling. Vi har själva hittat på innehållet till öde ön. Slutprodukten kommer att bli färdiga böcker i Book Creator. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Sista uppdraget ( checklista för hela boken, kriterier för kompisbedömning mm)
Exempel på bra miljöbeskrivningar Igår skrev jag HÄR om miljöbeskrivningar. Vad gör en miljöbeskrivning bra egentligen? Jag menar att den bästa miljöskildringen är den som inte syns. Och idag tänkte jag visa några exempel på detta. Nedan följer ett utdrag ur flickboken Kerstin och jag av Astrid Lindgren. Eftersom tapeterna såg om möjligt värre ut där än någon annanstans och målningen på fönster och dörrar var så gott som obefintlig trodde jag först att hon skämtade, men det gjorde hon tydligen inte, och när jag tittade närmare efter såg jag också att det var ett vackert rum, lagom i proportionerna och med en trevlig öppen spis på ena långväggen och inbyggda bokhyllor, som arrendatorn tydligen använt till förvaringsplats för bästa porslinet av märkena i dammet. Inte så tokigt, tycker jag. Sedan tycker jag att partiet är lite väl långt och beskrivande också. Men nu tänkte jag att vi skulle titta på hur Astrid Lindgren skriver nästan fyrtio år senare, i boken Ronja Rövardotter (1981).
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).
The 50 most useful Idioms and their Meaning - A list on 1 page Commonly used Idioms Idiom: a manner of speaking that is natural to native speakers of a language Every language has its own collection of wise sayings. They offer advice about how to live and also transfer some underlying ideas, principles and values of a given culture / society. These sayings are called "idioms" - or proverbs if they are longer. Smart Idioms A hot potato Speak of an issue (mostly current) which many people are talking about and which is usually disputed A penny for your thoughts A way of asking what someone is thinking Actions speak louder than words People's intentions can be judged better by what they do than what they say. Add insult to injury To further a loss with mockery or indignity; to worsen an unfavorable situation. At the drop of a hat Meaning: without any hesitation; instantly. Back to the drawing board When an attempt fails and it's time to start all over. Ball is in your court It is up to you to make the next decision or step Barking up the wrong tree Best of both worlds
Uppdaterad skrivprocess | Fröken Evas skola Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Jag tycker ändå att den är mer nyanserad och något mindre polariserad nu (kanske)? Men, det viktigaste är att se och förstå den grupp du just nu har framför dig. Nåväl, jag fastnade för Annika Sjödahls inlägg på LR-bloggar där hon skriver om ”Hur bedömer du skrivuppgifter?” Och, var tydlig med att det är en process där de övar på att lära sig strukturera sitt berättande och skrivande.
De arbetar språkutvecklande med digitala verktyg i svenskundervisningen - Skolverket Malin Larsson hart tilldelats Svenska Akademiens Svensklärarpris. Det ges till lärare som "genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Besöker man hennes blogg ”Flippat klassrum” blir det tydligt hur mycket Malin Larsson gjort de tre år hon har arbetat som högstadielärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm. Navet i undervisningen är ”Det flippade klassrummet” – en modell där elever och lärare skapar mer klassrumstid för gemensam bearbetning genom att förflytta förberedelsetiden till webben. – Vi jobbar alltid språkutvecklande när vi ses, men allt arbete vi gör publiceras på bloggen. – Jag kan till exempel be eleverna titta på varandras filmer och sedan metareflektera vilka nya ord de lärde sig på twitter. Använd både penna och digitala verktyg i svenskundervisningen I Malin Larssons fysiska klassrum skriver eleverna alltid med papper och penna. – Det var stort. Sociala medier med bild, ljud och film i svenskundervisningen