ungsprakhistoria | Språkhistoria riktad mot ungdomar
Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wil...
Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Boken slutar med konkreta exempel för varje nyckelstrategi. Skolprestationers betydelse var befinner sig eleven? 1. 1. 2. 3.
Inspirerande gratismaterial 2 - Natur och Kultur
Läs och förstå faktatexter Inspirerade av aktuell forskning har vi sammanställt minilektioner som passar före, under och efter läsning av faktatexter. Du finner dem i broschyren Läs och förstå faktatexter. Kopieringsunderlag Före läsningLedtrådar och bevisLedtrådar och bevis, till dig som lärareNya ord och begreppVÖL: Vad vet jag, och vad vill jag veta? Under läsningStäll egna frågor, åk 1-3Ställ egna frågor, åk 4-6Se mönsterTänka högt-protokoll Efter läsningProtokoll VÖL: Vad har jag lärt mig? Hämta alla ovanstående kopieringsunderlag! Alla dokument är i pdf-format. Fler litteraturtips om läsförståelse Konsten att läsa faktatexter Att undervisa i läsförståelse Läs också artikeln ”Att läsa och förstå faktatexter” av Ingvar Lundberg .
Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith
En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?
Referenser Harvard | Umeå universitetsbibliotek
Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Exempel: Bryman, Alan. 2008. Bok med två eller flera författare Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J. 2010. Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk) Att en bok ställts samman av redaktör(-er) ska anges för samlingsverk/antologier i en parentes mellan redaktörens namn och utgivningsåret. Exempel: Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. E-böcker För böcker som du läst/laddat ner via ett bibliotek eller en bokhandel ska samma uppgifter finnas med som för tryckta böcker, se exempel ovan. eller
Tidningsveckan 2016: FRIA MEDIER 250 år
Publicerad: 03 augusti 2016 Lektionsförslag för grundskolans yngre elever Under Tidningsveckan uppmärksammar vi att Sverige har världens äldsta tryckfrihetsförordning från år 1766. Vecka 41,10–14 oktober, inbjuder vi alla lärare på grundskolan och gymnasiet att fokusera på det fria ordet. Flertalet av våra dagstidningar erbjuder papperstidningar till undervisningen men det går också bra att utgå från nättidningar. Kunskap och lek fk-år3 Lektionsförslag för de yngre Tidningsveckan 2015 Planera för deltagande i Tidningsveckan under vecka 41! Vi har planerat för att din klass ska kunna arbeta med dagstidningen varje dag under vecka 41 och presenterar därför fem lektionsförslag. Måndag: Lär känna er dagstidning ATT LÄSAMånga elever är inte vana vid att det finns dagstidningar i klassrummet. Så här första dagen tror vi att eleverna vill bläddra och läsa lite här och där. ATT DISKUTERASamtala kring de nyheter som eleverna har fastnat för. • Har någon valt en kort nyhet, en så kallad notis? 1. 2.
Läs- och skrivprojekt
Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske? Att våga vara sig självOm kärlekDet osynliga barnetTure SventonOm könsstereotyper En dystopisk mininovellVilseÖnSkriva mikronovellLivets lotteri Tack för att du läst!
Godaste fiskgratängen
En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Mer härlig inspiration? Bjud på vinterfest, underbara recept här! Underbart recept på deliziepasta hittar du här!
kallkritik: att hitta korrekt information på internet | internetkunskap.se
Postat denfebruari 17, 2010 Taggar: Aftonbladet, Annika Lidne, Bilddagboken, Björn Falkevik, Disruptive Media, DN, Expressen, Facebook, Google, Information, Internet, Internetkunskap, Jennifer Bark, Jerry Silfwer, Källa, Källkritik, Lärare, Mimersbrunn, Skolungdomar, Sociala Nätverk, Sofia Mirjamsdotter, Sondera, SvD, Therese Göterheim, Twitter, Uppsatser, Utbildning, Wikipedia Kommentarer: 17 Responses I den här filmen får du lära dig de viktigaste grunderna i att tänka kritiskt och hitta korrekt information på internet samt tips på webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig information, beroende på vad det är du letar efter. Medverkande: PR-konsulten Jerry Silfwer aka @doktorspinn Jerry är kommunikationsrådgivare och affärsområdeschef på PR-byrån Springtime. Han bloggar på PR-bloggen Doktor Spinn, Springtime-bloggen samt på SSBD. Frågor du får svar på i den här filmen är: Hur värderar du informationen från en sökning? Sökmotorer: Google.se Uppslagsverk: Nyhetsmedier:
Läsförståelsestrategier
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize
