Lektionsresurser för källkritisk granskning Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång.
Tio saker om kor Kossan kommer från vildoxen. Människan tämjde och förändrade oxen så att den passade hennes behov. Uroxen var mycket större och hade längre horn än den tidigaste tama formen. Så människan måste på väldigt kort tid ha fått fram den mindre och fridsammare kossan vi har i dag! En ko kan föda tvillingar. Det är vanligare för vissa raser än för andra. Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara.
Djur för köttproduktion Norra Sverige Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län: Djuren ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute i minst 60 dygn under perioden 1 maj-1 oktobervarav minst 30 dygn ska infalla under perioden 1 juni-31 augusti. Mellersta Sverige Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län: Djuren ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute i minst 90 dygn under perioden 1 april-31 oktobervarav minst 60 dygn ska infalla under perioden 1 maj-15 september.
Senaste PISA-studien Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör.
Nötkreatur Wikipedia Etymologi och terminologi[redigera | redigera wikitext] Nöt[redigera | redigera wikitext] Ordledet nöt- i nötkreatur är fornsvenska (motsvarar danskans nød, norskans nöt, naut, isländskans naut, nederländska noot, fornfrisiska năt, engelska neat) och är besläktat med "nytta" och "njuta", som alla kommer av det forngermanska ordet nauta, 'egendom' (jämför isländska nautr, 'värdefull egendom', och litauiska naudà, 'vinst', 'egendom').[1][2] Ko[redigera | redigera wikitext] Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor
Kor, kalvar & tjurar Det finns omkring 1,4 miljoner nötdjur, det vill säga kor, kalvar och tjurar, i Sverige (1). Av dem är ungefär 350 000 kor som hålls för mjölkproduktion, 175 000 är kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och drygt 900 000 är kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt (1). 431 830 nötdjur dödades i Sverige år 2014 (2). Vad händer med kalvarna? För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år (3).