Lärarguider Här delar lärare med sig av lektionsupplägg och projekt, allt kopplat till styrdokument och bedömning: poesi, läskultursskapande aktiviteter, boktipsarkurs, drama, berättande, kreativt skrivande, göra ABC bok och betyg och bedömning av multimodala texter Poesilekar Med poesilekar kan man närma sig poesin på ett opretentiöst sätt och eleverna hinner konsumera en hel mängd poesi av bara farten. Litteraturpedagogen Åsa Lundholm ger tips på lektionsupplägg och dikter. Läskulturskapande aktiviteter För att stärka varje elevs läsande är det viktigt att på skolan skapa en stark läskultur. Boktipsarkurs för mellanstadiet Syftet är att: tydliggöra och stärka skolans läskultur. Drama Drama är en metod för lärande och utveckling av multimodala färdigheter. KUL1415 anordnade en workshop för lärare med dramaturgen Elisabeth Lollo Croneberg. Berättande Kreativt skrivande Göra en egen ABC-bok för sitt bostadsområde T som i Tallbacka. Betyg och bedömning av multimodala texter
Bokstäver som vill bada fötterna och plocka äpplen | Emma Idag har jag kanske inte känt mig så inspirerande, eller inspirerad för den delen, men det gjorde jag igår. Igår gjorde jag två bilder som passar bra för barn som börjar skriva och upptäcka alfabetet. De här ska upp i mitt klassrum snart! Klicka på länken nedanför för att ladda hem dokumentet! bokstäver vill bada fötter och plocka äpplen Bästa bokstaven: A A kommer först i alfabetet. När någon ramlar och skriker kan det låta AAaa. Och så börjar ju apa på A. Ja, bästa bokstaven är A! Ett lekfullt program om hur bokstäverna ser ut och låter. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Läsfixarmatris Läs- och skrivundervisning Meka med ABC: A som i Alf Timpani bor i en gammal fabrik. Hon hittar ett bo med ägg och plötsligt kläcks ett ägg och ut kommer bokstaven A. Det visar sig att A heter Alf och är en helvild krumelur som låter som en apa, apa som börjar på a. Timpani och Alf sjunger Apelsinlåten. Medverkande: Johan Ulveson och Tuvalisa Rangström. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Så kan du använda programmet i din undervisning Lärarhandledning Ladda ner (PDF) Läsning spelar roll Pussel med helklass: Faktatexter – Kooperativt Lärande Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Vi har diskuterat skillnaden på fakta och åsikt, kommit på faktameningar tillsammans, lyssnat på fakta (film och berättande) och skrivit enkla faktameningar. Den här veckan var planen att skriva en längre faktatext om räven med olika underrubriker. Hur gör man då detta med en åk 1 där de flesta precis lärt sig skriva? Jo, man gör det tillsammans! Med hjälp av flera kooperativa strukturer kan vi tillsammans skriva en text som den starkaste eleven i klassen inte hade klarat av att skriva själv. Del 1: Förförståelse och insamling av information Steg 1. Vi samlades på mattan och jag berättade att vi skulle lära oss mer om djuret som precis flyttat in i vår alfabetsskog – räven. Steg 2. Eleverna delades in i fem grupper (3-4 elever per grupp). Läsaren läser texten två gånger.Prata med varandra om vad ni läst med hjälp av frågan på pappret och bestäm vad ni vill skriva.Skriv ner ord, inte meningar. Del 2: Skrivande av faktatext Steg 3 variant 1:
Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma.
Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun. Jag har anslaget att eleverna gärna får ta varandras ord, låna och utveckla sina tankar genom det någon annan redan har sagt. Om det är svårt att tala är jag en modell som gärna låter eleverna ta mina ord. Denna bildpromenad i EN HUND har till syfte att åskådliggöra och medvetandegöra vem eller vilka som är avsändaren till text och illustration. Då man talar om författaren och illustratörens namn så talar man om avsändare. Detta inlägg är från min gamla blogg och skrevs 2008 Detta är ett uppslag i Läsdax 2. V A R F Ö R B I L D P R O M E N A DBildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser.
Läsförståelse | Malins PPlugg | Sida 2 Fick en fråga om en av genreplanscherna så jag fotade alla så att de går att läsa lite tydligare. Tanken är att det ska vara som stöd för eleverna beroende på vilken text vi jobbar med i klassrummet vid olika tillfällen eftersom vi hela tiden återkommer till de olika textsorterna. Lite skrynkliga eftersom de är väl använda… En del av genrepedagogiken och ett arbetssätt som många jobbar med via Cirkelmodellen i fas två då man jobbar med modelltexter. Hemsida I den här filmen sim jag tipsat om innan ser man ett exempel på arbetet. Jag jobbar lite så när jag jobbar med min 6-fältare. Nu har vi fortsatt med vår läsförståelse PP genom att ha börjat skriva våra egna böcker som klasskompisarna sedan kan låna och läsa av varandra. Vi har tidigare jobbat med 4-rutan för strukturen. Böcker på en tråd var ett tips från en kollegas blogg som bloggar en hel del om ASL. 4-rutans tankar finns på filmen: Har visst glömt att lägga upp resultatet på bår PP-vägg i Läsförståelse. Lässugen Här är ett exempel.
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn.
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter.