Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.
Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. Samtidigt pågår en kunskapsrevolution i det övriga samhället. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller Lagen måste anpassas Integritet är en viktig fråga. Karl Alfredsson Maria Abrahamsson
Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.
Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Antalet förstelärare i Svedala kommun har utökats till 26 stycken och under vårterminen kommer ni att få ta del av 18 debuterande inläggsförfattare som alla bloggar om sin undervisning och arbetar för att #allaskalyckas. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
”Ansvaret ligger på alla ämneslärare” Melin och Englund debatterar skönlitteraturens roll inom svenskämnet och huruvida den bidrar till eller motverkar utveckling av elevers läskompetens (DN Debatt 18/7). Melin menar att skönlitterär läsning har en alltför dominerande roll inom svenskämnet, som gör att läsning av informativa texter, som Melin anser vara mer relevanta, kommer i skymundan. Englund å andra sidan menar att just skönlitterär läsning utvecklar såväl elevers empatiska som deras kritiska förmåga. Englund påpekar också på att ämnesplanen i svenska föreskriver att elever ska erbjudas undervisning i läsning och skrivande inte bara av berättande texter, utan också av förklarande och argumenterande texter. Melin och Englund representerar på universitetsnivå olika grenar av svenskämnet – språk vs litteratur och uppehåller sig ensidigt kring svenskämnets roll och ansvar när det gäller att utveckla elevers läsförmåga. För att sammanfatta – skönlitterär läsning har sin särart och här har svenskämnet undervisningsansvaret.
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar? a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7. 8. 9. 10. Resultat:
Åtta skäl till att läsa böcker regelbundet | Epoch Times Sverige Det finns mer än en anledning till att läsa en god bok. (Foto: Hieu Le/Unsplash) Kanske tillhör du den skaran av människor som sällan läser en bok. Det som du dagligen läser är förmodligen morgontidningen, lite internetsajter, email och lite Facebook. 1. När du väl börjar förkovra dig i en spännande bok eller en lång intressant artikel i en tidskrift ger du det all din fokus, vilket innebär att du ”försvinner” in i en annan värld. Sanna Ehdin: Bryt negativa tankemönster med boken Nya Sluta kämpa – börja leva 2. Den som läser mycket böcker bygger upp ett rikare ordförråd och blir bättre i språket. 3. En studie från Göteborgs universitet har visat att läsning kan underlätta vid psykisk ohälsa. 4. Det du läser kommer att samlas i din hjärna och bli till din kunskapsbank. 5. Den som inte är van vid att läsa böcker vet att det är svårt att bara sätt sig ner och fokusera på läsning. 6. Ny bok visar på invandringens möjligheter 7. 8. Pedagogika.nu ska hjälpa svenska skolor att nå målen